I veckan

Måndag gick jag och Liva en långpromenad runt byn i regn! Ja så trist! Men idag har det då varit minusgrader och solen har visat sig. Jag och mamma gick jaktbergs svängen. Och där var det så fint att gå! Mer snö där än här kring Norrfjärden. Ja, här är nästan ingenting nu:(.
Annars i veckan har advents sakerna kommit fram. Mysigt! Rött och varmt blev det:).
Och en tuff yoga lektion var jag på gårkväll och faktiskt gick det oväntat bra att ta sig ur sängen på morgonen:)
Nu ligger jag och vilar, två jobbarnätter väntar.
                   Ha det gott.

Mina fina

Idag har jag vakat av och steg upp halv ett. Ville inte missa en skogspromenad i dagsljus! Jag och mina fyrbenta vänner gick leden upp till Harrträsk och tillbaka. Det är ju lite mer äventyrligt att ha alla tre med sig, men det är så fantastiskt fint att se hur lyckliga de är och hur kul dom har tillsammans ..så det överväger allt det andra...:) . Idag var det full fart !
Det är så härligt n ute nu, lite snö och några minusgrader. Frisk luft, ljusare ute och rena hundar!!:)
Gjorde dessa sommarkollage på hundarna för ett tag sedan . Tycker det passar att lägga upp dom på bloggen nu :). Kan vara bra att bli påmind om vad jag tyckte om hettan i slutet av sommaren, så jag inte klagar över kylan, när den nu kommer .
Nu är det dags att lägga igen mina gröna.
                         Godnatt .

Söndag

Så var ännu en helg förbi, en helg går nu fort.:)
Idag blev det skogspromenad med mamma och Ixie. Vi gick Jaktbergsturen( som vi kallar den). Och lika vackert var det i skogen idag!
Ikväll har jag varit på yoga, och som vanligt var det ju bara så fantastiskt bra! Så nu ligger jag i sängen, mår härligt gott i kroppen . Inatt lär jag sova gott, fast det gör jag ifs nästan alltid numer.

Kram och godnatt.

Harrträsk rundan.

Det var så vackert ute idag! 

Bilderna talar för sig själv , men här är en som älskar snö och vinter! :)

Och skogen!

Och så finaste systrarna i sitt rätta element..snö, kyla och fritt springande i skogen. 

Mina lappsuddar <3 .="" i="">

Idag var vi ute nästan två timmar, vi gick Harrträsk rundan( som jag nu kallar den) .  Blev då att gå en bit  i koppel först. Väldigt nyttigt för tre stycken som sällan och aldrig behöver det..Och det märks!! Matte fick vara ihop med dom ordentligt ett par gånger för det de slet och drog. Dom är ju inte van att jag ryter till på skarpen så nog blir dom skamsen , men de förstår varför,så det blev en riktigt behaglig koppel promenad ganska snabbt :). Sen så fick dom ju även springa fritt när vi kom till skogen. Lycka !

Felix

Finaste kattgubben är över 10 år nu, pigg fräsch och välmående är han till allas vår glädje.
Hältan han dragits med hela sommaren är nu borta, och fin i pälsen är han, utan en enda tova! Och lite hull har han oxå fått:).
Sen så är han så go och vill vara med på ett sätt som han inte velat tidigare. Vår Felix är verkligen underbar, katter är verkligen ett underbart djur! Skulle gärna ha ett par till:)).

Och idag vaknade man till vitt landskap:)). Och det snöar än för fullt :).
Snart dags för en vit mysig lång hundpromenad.
På återseende . Kram

Veckan som gått.

Har jobbat tre nätter i veckan, och vilka nätter! Inte suttit mycket, jaja en fördel, eller förresten två fördelar är det ju med det..nätterna går fort och man behöver inte vara rädd att gå upp i vikt. Jag då som oxå har valt bort sparkcykeln och oftast väljer trapporna istället för hissen:)
Jag har även yogat , varit på gymmet och gått koppelpromenader med hundarna. Onsdag gick jag kvarnbergs rundan(som jag nu döpt den till)En rejäl lång promenad i rask takt som tog dryga timmen. Härligt!
Idag har Liva fått springa lös en stund och det har gått bra. Inget haltande ikväll, hon har förövrigt varit haltfri hela veckan. Lycka!
Nu ska jag sova och sova till klockan 10! :)). Ja, kanske i mina drömmar:)). Men önska kan jag ju få göra.
Godnatt. Kram.

Tillbaka.

Det blev en liten blogg paus, luften gick som ut mig . Jag har känt mig trött och sliten, oktober blev verkligen en så ledsam , sorglig och tung månad. Jag tänker då såklart på Stina.
Men nu sista veckan tycker jag det ändå har börjat vända. Jag och mamma har gått några riktigt härliga skogsturer , vi har verkligen försökt ta vara på ljuset. Och det känns, jag är piggare . Jag har insett att det är otroligt viktigt för mig, vara ute i friska luften och i ljuset!
Vi har ju oxå så mysigt tillsammans, jag och mamma. Jag är så glad att vi har så fin kontakt, att vi umgås och gör så mycket tillsammans. Allt från promenader, hotellvistelser till att sitta djupt insjunken i mobilspelandet:). Min mamma <3 .

Jag har ju oxå kommit igång med träning. Yoga! Var förra veckan och ikväll är det dags igen, det är bara helt underbart, både för kropp och själ. Sen är jag även igång med träning på hälsocentralens gym. Jag var iväg igår, kul var det!. Träna är A och O,  för mig ialla fall. Ju mer jag är igång ju mindre känner jag av sviterna av diskbråcket. Så är det, så jag har inget val. Bara hålla igång.:)
Nu ska jag ta Liva med på en koppel promenad . Hon var ordentligt halt i slutet av förra veckan, det blev bra efter två dagars vila .I söndags efter vår skogs tur så haltade hon igen, dock inte så mycket. Men nu blir det bara koppel prommisar några dagar. Vet inte varför hon haltat, kan vara att hon är öm i trampdynorna. Det har varit skarpt i skogen och som hon går an!:) 
Bilderna är från vår tur upp till Jaktberget förra veckan. Där är så fint!
Ha det gott. Kram

Sov gott Stina

 Åtta dagar har nu gått sedan finaste Stina fick somna in. Ett långt fantastiskt hundliv är slut , mamma och Dan-Olov har varit tvungen att ta farväl av sin ögonsten,sin underbara duktiga vackra Stina.
Det var jobbiga dagar när vi började se att slutet var nära och när det var slut. Jag har känt sådan sorg, rent av känt mig sjuk , hur har då inte mamma och Dan-Olov känt..Men Stina fick ett sådant värdigt fint slut, hon fick somna in hemma , och hon är begravd på jaktmarken där hon varje höst i så många år har jagat efter haren. Begravd bredvid King, och tillsammans med Kim. Så fint!

Hundhimmelen har fått ännu en vacker lysande stjärna, och Stina blev gammal ,fick leva ett fantastiskt liv, vara pigg och orka jaga haren även denna höst, men det hjälps inte ...det är ändå så jäkla sorgligt.

Du är saknad Stina 

Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden.

 När ett husdjur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron. Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans
 hela dagarna. Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och friska
igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.

Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.

Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt
flyger hon iväg över det gröna gräset. Hennes ben bär henne fortare och fortare tills hon återförenas med den hon älskar. Ni möts i en omfamning som
varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker hennes huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på
ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta.

Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas...