onsdag 17 november 2010

Vissa dagar...

Igår var en sådan dag som man ibland riktigt kan känna att åh vilken bra dag det varit idag!
På förmiddagen så gick jag förbi jobbet när jag var på promenad med Maya & Kanaya. oj vad glad de gamla blev när jag hade hundarna med mig, en tant ville att dom oxå skulle bli inskriven ,som hon sa, och bo där med dom, det tyckte hon skulle vara så roligt. Jag kom just vid lunch tid (vilket kanske jag inte ska göra nästa gång) och jag kan säga att Maya och Kanaya inte bara fick en potatisburgare var.Det var svårt men till slut fick jag faktiskt säga stopp.
Tänk om det gick att ha djur på våra äldreboenden, det är så underbart att se hur de boende blir glad och livas upp ,som igår när de fick vara kring hundarna.

Det var oxå så skönt igår att det gick så bra med Maya hos veterinären och att höfterna verkar vara helt okej. Pricken över iet var Johans iup samtal, det går så bra för honom i skolan, det varbara positivt!
Idag har jag jobbat, hela två veckor sedan sist!! Alla då som känner mig vet att idag har det oxå varit en bra dag för mig!!

Imorgon blir en mindre rolig dag..Mamma har nu efter lång och svår tid tagit det jobbiga beslutet att låta Kim, mammas 14 år gamla dvärgpudel, få somna in. Det har nog varit dags en längre tid, men det vet vi ju alla att det är inte så lätt att ta beslutet. Nu går det inte mer och imorgon följs vi till veterinären..jag gruvar mig ,så jobbigt men såklart vill jag finnas där för mamma.
Berättade ikväll för barnen, och som väntat blev Johan så ledsen. Pojken har gråtit i en timme, tycker det ska bli konstigt att Kim inte finns nåt mer , han som alltid funnits. Och så tycker han så synd om mormor. Min goa Johan.. Jag har förklarat att Kim är gammal och sjuk och visst förstår han ..men man får vara ledsen och det är så fint att se att han kan visa det oxå.
Ska snart gå och lägga mig, få se om det går att somna...

2 kommentarer:

  1. Åh, det är ett jobbigt beslut men också ett ansvar man tar på sig när man skaffar djur.
    Man får försöka minnas de fina stunder man haft tillsammans.

    SvaraRadera
  2. Jag förstår att det känns jobbigt! Styrkekramar! / Helena

    SvaraRadera