Bakslag och huvudbry

Här har Peter en fin stund med Maxi och Gloria. Det var glädje i apporteringen idag! 

Här har Teresa fångat mig och Liva på bild när vi gör en vattendirigering.

Det har varit en omtumlande vecka när det gäller min och Livas träning...Mindre lyckade tränings träffar och en del bakslag..Det största bakslaget var att Liva förstörde en kråka vid två tillfällen , olika dagar. Det gav mig mycket huvudbry och ja ..tårarna har t.o.m sprutat. Jag är inte alls varken besviken eller arg på Liva, det är aldrig hundens fel!, det är jag som gjort något fel i vår träning som fått henne att helt plötsligt bli hård i mun. Vad kan det vara då som gått fel??  Har pratat mycket med min tränings kompis..Det har nog blivit nog för mycket träning, nog för hårda krav och framförallt för lite vila! För många stressade situationer..Sen så tror jag och hoppas att det mycket kan bero på att hon löpt och är skendräktig. Liva är inte sig själv före och efter löp.

Vilket som så måste jag, och har redan , tänkt om kring vår träning..

I tisdags var vi med på flathams tränings kväll och det var super trevligt! Kände att Liva behövde träffa lite bekanta ansikten och vara kring ett gäng härliga flattar. Eller så var det jag som behövde det -:)))). Det var en fin träning stund, och fina tips fick jag av vår uppfödare. 

Torsdag och fredag blev det helt vila från träning,cykeltur torsdag och en vanlig skogspromenad igår , lugnt och kravlöst . 

Men idag har jag Peter och Teresa träffats och tränat. Riktigt bra träning! Inget stress, och prio ett var att våra hundar skulle känna glädje och lyckas och det gjorde dom :). Liva fick prova bära kråka idag och det gick okej..tendensen fanns där att hon var för hård i mun, men som sagt helt okej gick det..

Maxi fick följa med idag och det var lyckat. En mysig duktig labbe kille som verkligen spred en positiv energi! 

Och så ett annat huvudbry..Imorgon är Luleå provet! Vilket jag anmälde mig till för ett par veckor sedan. Oj vad jag velat hit och dit om jag ska dra mig ur..Att jag nollar igen gör ingenting, men jag vill inte att hon blir nollad för att hon varit för hård i mun. Men jag tror nog jag åker, annars ska jag fundera hur länge som helst hur hon skulle ha hanterat viltet på en provsituation.Jag känner bara att jag måste få veta det. Sen att vi med stor sannolikhet kör på dirigeringarna det gör mindre, för det är svårt! 

Jag ställer väckaren på sex och då får jag ta en sista funderare hur jag ska göra :) . Men jag har i åtanke att jag har en skendräktig tik som kan hitta på vad som helst :) och även att de förare med mer erfarenhet och kunskap än mig har flera , flera nollor innan första priset kommer :)

Godnatt.