Älskade Maya

Vi har haft det ledsamt sista dagarna här hemma . Vår Maya har varit inlagd på djursjukhuset i Gammelstad sedan i måndags .

Det började i måndags eftermiddag att hon bajsade löst och sedan kräktes hon direkt efter det .Ja inget konstigt med det tänkte man först . Sen när hon kom in strax före middag kom in så tyckte Lars hon tappade balansen med bakdelen .  Sen gick hon hon som vanligt . Men när hon klockan sen inte provade röra sina middag då började vi ana oråd . Efter det gick det snabbt , hon började se mer hängig ut . Jag tog feber på henne , 39. 3 och hon kändes även spänd över buken .

Ringde jouren och dom ville såklart vi skulle komma in med henne . 

Prover och ultra ljud togs och som vi alla misstänkte så var det livmoder inflammation .  Beslut blev operation .  Medan vi var där så blev Maya bara sämre och sämre , så sjuk hon var !    Så mycket mer sjuk och påverkad än vad Kanaya var när hon fick livmoder inflammationen för drygt två år sedan . 

Jag kände på mig att det var mer som hänt . Därför blev jag inte förvånad när veterinären senare ringde och sa att livmodern spruckit och det runnit ut i buken . 

Kanayas livmoder var hel när dom tog ut de och därför så var hon så pass pigg och blev pigg så fort . Henne hämtade jag redan på förmiddagen dagen därpå . 

Men stackars Maya hade inte sådan tur .😥. Där blev det dränage , längre vårdtid och längre tid för återhämning . Bara hon nu får komma hem ! 

Kanske idag får vi hem henne . Hon har ingen feber , men de tycker inte hon är så pigg . Och äta vill hon inte heller .  Men Liva var inte heller pigg när jag tog hem henne , och hon visade inte det minsta lust att äta där . Men jag ville bestämt ha hem henne och då vände det . 

Jag känner samma med Maya , tror det bästa är hon får komma hem till sin flock och sin älskade husse .  Och det var visst veterinären inne på med . Men de ville ta några prover först . Sen hör dom av sig . 

Ett extra ultraljud gjordes igår och det visade ingen vätska i buken . Och dränaget är tagit bort  . 

Nä dags för Maya få komma hem , tycker jag . Men denna gång är det inte mitt beslut att ta . 

Jag torkade tårarna när jag kramade om Maya  när vi lämnade henne i måndags.  Sen har det ändå gått bra . Men man vet hon är i de bästa händerna och alla gör vad de kan för henne . 

Sen så tror jag att när Liva var  sjuk i december så lärde jag mig en hel del , verkligheten kom i fatt på något sätt . Vet inte hur jag ska förklara . Den sorg jag kände ..och alla tårar .. Det har gjort mig starkare och mer klarsynt och tårarna ..ja det känns som att dom är slut .. 

Älskade kloka finaste Maya , kämpa på . Du har många år kvar tillsammans med din flock .

Och oj vad "lillasyster" Kanaya saknar dig! Så hjärtskärande att se hur hon gått runt både inne och ute och letat efter dig .